I Mongoliet kan man köpa häst för 80 dollar

Det är natten mellan onsdag och torsdag den 19:e mars 2009.
Vi har varit i Österrike i 3 veckor och just nu ångrar jag hela skiten. Allt sammans får mig att må dåligt nu. Efter resan kom jag hem till ren glädje, ingen har någonsin gjort mig så glad. Krokodiltårar och svullna ögon av glädje. Det var längesedan man kände ett lyckorus forsa genom kroppen och när jag tittade i dina ögon såg jag samma lycka. Det går inte beskriva en sådan känsla egentligen, men jag skulle vilja skrika ut all den lyckan och visa hela världen hur glad jag var.

Dessvärre tog den lyckan en u-sväng och gick raka vägen in i urskogen i Dalarna. Reste hem till Sverige för att bosätta mig. Ta tag i mitt liv, gå på folkhögskola och ta körkort. Det kändes så bra och tågresa var lätt som en plätt efter allt jag varit med om.
Det som fick allt att gå åt skogen var ett misstag jag aldrig kommer att göra om. Att såra någon man håller kär är lika jobbigt som att bli sårad, det vet jag nu. Men jag kunde bara inte säga någonting, det kom inte ut. Fegheten tog över hela kroppen och skrek åt mig att hålla käften. Hur fan kan man bli en ryggradslös fegskit?
Jag trodde att jag aldrig kunde göra så, men tydligen. Chockade mig själv!

Nu sitter jag i Jönköping i misär och går igenom allting gång på gång. Går igenom varför det gör så ont i hjärtat och varför det känns som att livet dog lite innuti hjärtat. Från lycka till ångest i 130 km/h. Pang.

Nej, ni har helt rätt kärlek kan vara kallare än döden.

Finns inga förklaringar till det här längre. Jag finns kvar här och kommer aldrig göra om något liknande. Kärleken till dig är det bästa förutom vänner som jag har. Ditt hjärta är det vackraste jag någonsin låtit mitt huvud vila på och dina ögon det mest sensuella som funnits i mitt hjärta.
Jag älskar dig rätt och slätt.

Varför känns det enklare att skriva än att prata ibland? Allt bara sprutar och vulkanen verkar inte sluta med sitt utbrott på länge. Ska försöka att slå händerna lös från tangentbordet nu för imorgon blir det ett intressant besök på arbetsförmedligen och efter det en efterlängtad fika med Malin.
Tack och pris för goda vänner!

Dröm sött!